Riksinternatskolorna kritiseras

Ordningsregler som strider mot skollagen, kamratuppfostran och kränkningar som inte anmäls. Skolinspektionen har efter tillsyn på de tre riksinternatskolorna kritiserat samtliga skolor på flera punkter. Om Lundsbergs skola säger Inspektionen att eleverna systematiskt utsätts för kränkande behandling av andra elever. En klar överdrift, anser den före detta eleven Carl-Johan Schnell.

Det finns i Sverige tre riksinternatskolor. De har till uppgift att anordna grundskola och gymnasieskola eller endera av dessa skolformer, för i första hand utlandssvenska elever. De får sina tillstånd direkt från regeringen och de har rätt att ta ut en avgift för utbildningen. I övrigt är de bundna av samma regler som grund- och gymnasieskolan. Regeringen har dock möjlighet att meddela undantag från dessa bestämmelser genom föreskrifter.

Den tillsyn som Skolinspektionen nyligen genomfört antyder dock att skolorna i vissa fall sätter upp egna regler som inte alltid stämmer överens med skollagen.

Rektorn informeras inte om kränkningar

Vid tillsynen av Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket framkommer att stora förbättringar genomförts i värdegrundsarbetet de senaste åren. Trots det framkommer att en kultur av ”kamratfostran” elever emellan på elevhemmen har funnits, och ännu finns, som en latent och ibland manifest tradition på skolan.

Grännaskolan framstår på många sätt som en bra skola, enligt Skolinspektionen och de intervjuade förnekar förekomsten av strukturella kränkningar mellan eleverna men Skolinspektionen konstaterar att kränkningar i form av nedsättande och förnedrande uttalanden, utfrysning, våldsincidenter och intrång i den personliga integriteten på nätet sker. En brist på skolan är att anmälningar om kränkande behandling ofta inte rapporteras till rektorn utan hanteras av lärarna eller på elevhemmen. Enligt skollagen har dock all skolpersonal en skyldighet att anmäla till rektor så fort en elev ansett sig kränkt.

Tuffa ordningsregler

Grännaskolan kritiseras också för sina ordningsregler som till viss del har karaktären av bestraffningar. Enligt Skolinspektionens utredning genomförs drogtester regelbundet. Ett krav för att genomföra drogtester i skolan är att de är frivilliga. Enligt Grännaskolans policy ses en elevs nekande att delta i ett test som ett positivt resultat och Skolinspektionen menar att eleverna inte ser någon möjlighet att vägra. Testerna är därför inte frivilliga.

Det finns även regler som begränsar elevernas rörelsefrihet i Gränna och skolan förbehåller sig rätten att kontakta myndiga elevers föräldrar, trots att man vid 18 års ålder har rätt att företräda sig själv.

Tre överträdelser av ordningsreglerna leder till att boendet och skolgången kan sägas upp. Enligt skollagen får en elev emellertid inte förvisas permanent. Skolinspektionen påpekar att det är oacceptabelt om en elevs grundläggande rätt till utbildning äventyras eller sätts ur spel av skolans ordningsregler.

Även Sigtunaskolan kritiseras för sina ordningsregler som bland annat inskränker elevernas yttrandefrihet och innehåller bestämmelser om förvisning från skolan.

Anklagelser om pennalism

Lundsbergs skola som grundades 1896 är den äldsta och kanske den mest kända av riksinternatskolorna. Skolinspektionen besökte skolan i slutet på oktober med anledning av anmälningar om allvarliga missförhållanden och kränkningar.

De intervjuer som genomförts vittnar om en skola som präglas av ett informellt regelsystem där kamratuppfostran, invigningar och privilegiesystem ingår. Rektor talade om en ”hackordning” som eleverna måste arbeta sig upp i.

De intervjuade berättade om maktlekar med slag mot armar och nedbrottningar. Eleverna kan också tvingas att utföra uppdrag och tjänster åt äldre elever så som att stryka skjortor och städa toaletter. Det händer att äldre elever väcker yngre elever mitt i natten i syfte att ge dem en ”broderlig klapp”, dvs. ett slag. Oro på elevhemmet sades också inverka på situationen i undervisningen eftersom hackordningen bl.a. påverkar om en elev kan yttra sig i klassrummet. Elever i årskurs 3 får privilegier som att sitta vid ”treringsbordet” och gå genom ”treringsdörren”, slippa gemensamma arbetsuppgifter och kunna använda de yngre eleverna som ”slavar.”

Skolinspektionen kritiserar skolan och säger att eleverna utsätts systematiskt för kränkande behandling av andra elever och att skolan inte arbetar aktivt för att förebygga och förhindra dessa kränkningar. Skolinspektionen skriver att ”det har skett en normalisering av fenomen som i samhället i övrigt anses vara oacceptabla.”

Kritik mot Skolinspektionens beslut

Skolinspektionens beslut om Lundsberg har skapat stor uppmärksamhet i media och både elever och rektor har skyndat till skolans försvar. Rektorn skriver i ett pressmeddelande att Skolans styrelse och ledning givetvis ser allvarligt på de uppgifter som Skolinspektionen redovisar men betonar att kritiken är överdriven.

Kritik har riktats mot att Skolinspektionen vid sitt besök endast intervjuade ett fåtal personer och bara en elev.

– Rektor valde ut alla personer vi träffade. Vi ställde frågor endast om innehållet i våra anmälningar och om hur värdegrunden fungerar på skolan. Vi hade aldrig för avsikt att träffa fler elever i en så sluten miljö som skolan är, säger Carina Abréu, avdelningschef på Skolinspektionen, som svar på kritiken. Hon betonar att det gällde frågor som kom från de anmälningar som fanns med existerande kränkningar. Vi undersökte inte om det finns fler eller inga elever som känner sig kränkta, säger hon.

Elevrådet pekar i ett inlägg på Svt Debatt på att Skolinspektionen i sin kvalitetsgranskningsrapport från 2008 inte hade något att anmärka på i detta avseende. Istället sa man att skolans arbete med värdegrunden förtjänade att lyftas fram.

– 2008 visade tillsynen att skolan levde upp till kraven på trygghet och studiero och vi fick heller inga signaler om något annat, svarar Carina Abréu.

Känner sig tudelad till Lundsberg

Carl-Johan Schnell som gick på skolan i början på 90-talet anser att kritiken mot skolan är överdriven.

– Det är en klar överdrift att yngre elever regelbundet kränks. Det är en absurd bild och generalisering av hur livet på Lundsberg ser ut, säger han.  Han medger dock att det finns en klar och tydlig struktur med kamratuppfostran som innebär att äldre elever avlastar hemföräldrarna med att hålla ordning på hemmen. Det innebär bland annat att de äldre eleverna kan dela ut straff till de yngre eleverna som inte håller sig till de uppsatta reglerna. Straffen är dock satta och godkända av hemföräldrarna/skolan. Det kan röra sig om allt från att plocka skräp på skolgården till att gå och lägga sig direkt efter middagen, ”tidig läggning”.

Enligt Carl-Johan Schnell hände det ibland att äldre elever missbrukade sin ålder för att få yngre elever att utföra någon uppgift av varierat slag eller dela ut ett orättvist straff.

– Vid ett fåtal tillfällen hände det att jag tyckte att en äldre elev gett mig straff för något som jag inte gjort, eller att straffet var påhittat och förnedrande.  Han berättar att han känner sig tudelad till Lundsberg.

– Det är otroligt kul att gå där om man trivs, men desto jobbigare om man inte gör det. Det handlar inte så mycket om elitism, adel, rikemansbarn och pennalism, utan mer om hur väl anpassad en person är till denna typ av skolform.

Vad händer nu?

De tre riksinternatskolorna har förelagts att inom tre månader vidta åtgärder för att rätta till de påtalade bristerna.

Carina Abréu säger att om brister kvarstår kan Skolinspektionen återkomma med föreläggande eller koppla vite till föreläggande.  Hon poängterar att man hittills inte har haft anledning att överväga ytterligare påtryckningsmedel.

– Skulle det bli aktuellt så kommer vi att analysera vilka ytterligare möjligheter vi har. Men vi är inte där än, understryker hon.

Utbildningsminister Jan Björklund har i media signalerat att regeringen kommer att se över reglerna för riksinternaten. Någon utredning har emellertid inte tillsatts i dagsläget.

Oavsett vad man tycker om internatskolorna kan man konstatera att Lundsberg, Sigtuna och Gränna inte är som andra skolor. De utgör en till viss del sluten miljö och många av eleverna kommer från välbärgade hem. Skolorna kommer därför sannolikt att fortsätta väcka känslor och skapa debatt. Och det är bara att konstatera; skolorna har en bit kvar på vägen innan de kan bli av med bilden av en hierarkisk institution med egna regler, skilda från omvärlden.

Madeleine Marjasin
Redaktör JP Infonet Förlag