Regeringens utredare avråder från höjning av straffminimum för kvinnofridskränkning

I dag presenterade regeringens utredare Petter Franke, vad man kommit fram till i Fridskränkningsutredningen. Resultatet visar att målsättningen med lagstiftningen, att markera allvarligheten i kränkningarna, uppfylls.

En av frågorna för utredningen som behandlar fridskränkningsbrotten och egenmäktighet med barn har varit om målsättningarna med lagstiftningen uppnåtts.

Franke besvarar frågan jakande och menar att syftet varit att markera allvaret i den här typen av kränkningar. Han visar också att det sällan skiljer mellan olika instansers rubricering och tillämpningen av bestämmelserna är enhetlig

Samtidigt visar kartläggningen av praxis att det är relativt sällsynt att mindre allvarliga brott ingår i brottsrubriceringen. Eftersom brottslighet även av mindre allvarlig art (där böter ingår i straffskalan) också kan ingå i ett systematiskt kränkande föreslår utredningen att bestämmelsen även bör omfatta överträdelse av kontaktförbud och skadegörelsebrott. Någon höjning av straffminimum vill man däremot inte förespråka, inte minst på grund av risken att domstolarna fortsatt bortser från den mindre allvarliga brottsligheten vid bedömningen.

Joanna Franzén
Redaktör, JP Infonet Förlag